jag skrattar inte åt mig, jag skrattar med mig


#220
20 maj, 2007, 3:21
Filed under: adel präster borgare bönder, hövisk amour

Jag blir så glad varje gång ”fel” människor kliver av vid Mälarhöjden. Typ: dom jätteturkosa.



#140
11 februari, 2007, 20:57
Filed under: hövisk amour, tjo och tjim

martina lowden-sammanträffande nr 2 (karin, tretton år, fnittrar lite för sig själv): det visar sig att vi har skrivit på samma debattinlägg, som ursprungligen var en reaktion mot den här recensionen, men som (efter att ha blivit nekad publicering i svd, men godtagen i aftonbladet) har utvecklats till en mer allmän feministisk kritik av litteraturkritiken. läs den på tisdag, antingen i aftonbladet alltså, eller i martinatidningen, O-.



#125
1 februari, 2007, 22:13
Filed under: hövisk amour

det var bara mitt mindervärdeskomplex som hindrade mig från att sätta tänderna i martina lowdens litterära nacke nyss. fast kändes lite awkward att gå fram och säga ”öh, du. jag läser din dagbok. jag är du.”

åh martina. hon hade baskern på sig. 
(jag har läst om din basker hade kunnat vara en annan bra inledningsfras.)



#123
30 januari, 2007, 1:32
Filed under: bono, hövisk amour

världens samlade bibliotekariers alldeles egna sexsymbol” kallar svd jarvis cocker idag. och det är ju så sant som det är sagt. 
dock kunde jag inte låta bli att irritera mig på basisten, som flinande tuggade tuggummi konserten igenom, på ett sånt där åttitalstuffing-sätt. hallå, man får inte göra så. om man inte är typ bono, och i gengäld skänker pengar till aidsforskningen.



#74
22 december, 2006, 11:33
Filed under: hövisk amour, månskensbönder

och om vi ändå är inne på hövisk amour: ty likt dante har även jag min beatrice (lämpligt nog med just det namnet). en sådan där överväldigande person som man dyrkar på avstånd och som är ens överkvinna i allt.

åh beatrice…

vi ska ingå något slags resonemangsäktenskap, men jag har inte svarat på hennes brev sen september och har haft massa samvete, för vi hade värsta bröllopsplanerna med martyrfest och beredskapssångerskan ulla billquist och dyra presenter och jag vet inte vad, och beatrice hade till och med kollat upp regelverken och sånt. men ja, sen var jag så dålig på att skriva (som vanligt).
fast så föreslog mattias att vi tre skulle dricka glögg – vilket var ungefär som att föreslå att dante och beatrice skulle dricka glögg tillsammans – och igår kväll blev det en sammankomst till slut, och det hela fortlöpte väl förutom att det blev lite mycket översvallande tal om små hus i värmlandsbygden (månskensbönder kallade beatrice de stadsbor, däribland hon själv, som romantiserar över livet på landet)
urbanisera mera, det är min paroll.

glasharmonika.jpg
så bra är beatrice att hon har en glasharmonika i duschen.

apropå beatrice har jag en massa visitkort* från henne i fickorna sen förra vintern, trots att jag har bytt jacka sedan dess. jag har en tvångstanke att varje gång jag byter jacka måste jag föra över innehållet i fickorna från den gamla jackan till den nya. det måste kännas likadant för händerna liksom. it’s a librarian thing (måste jag säga varje gång jag inte har någon bättre förklaring).

*några exempel på beatrices visitkortsalteregon:  Anonyma Anakronister (de outrädda), Stora Systern, Analys-Anden (Psykopoetisk Analys), stödgruppen ”skitbra för själen” och SAOB (Svenskans Abjekterade Ords Beskyddare)



#72
20 december, 2006, 19:08
Filed under: god karaktär, hövisk amour

i min nyinköpta Sedernas bok från 1946 står att läsa följande angående hövisk amour:

KÄRLEKSKODEX

1.Äktenskapet kan inte åberopas som en giltig orsak till att avstå från kärlek
2. Den som inte kan hålla tyst kan inte älska.
3. Ingen kan bindas av kärlek till två personer samtidigt.
4. Kärleken måste antingen minskas eller ökas.
5. Intet är gott som den älskande tar från sin motpart utan dennas samtycke.
6. Mannen brukar inte älska annat än när han är i sin fulla manbarhet.
7. Man föreskriver ett änkestånd på två år efter den älskades död för den överlevande motparten.
8. Utan övermåttan vägande skäl må ingen berövas sin rätt till kärlek.
9. Ingen förmår älska om han inte drives av hopp om genkärlek.
10. Kärleken brukar alltid utdrivas ur huset av girigheten.
11. Det passar sig inte att älska den som man skulle skämmas för att gifta sig med.
12. En sann älskare åstundar i sitt sinne inga andra omfamningar än den älskades.
13. En kärlek som gjorts allmänt bekant brukar sällan äga bestånd.
14. En lätt seger gör kärleken föraktlig, en svår värdefull.
15. Varje älskande brukar blekna vid den älskades åsyn.
16. När den älskade plötsligt visar sig darrar den älskandes hjärta.
17. En ny kärlek tvingar den gamla att försvinna.
18. Endast dygden gör någon värd kärlek.
19. Om kärleken minskas tynar den snabbt bort och tillfrisknar sällan.
20. Den som älskar hyser alltid fruktan.
21. Av sann svartsjuka tillväxer alltid kärlekspassionen.
22. Genom en av den älskade väckt misstanke växer svartsjukan och kärlekspassionen.
23. Mindre sover och äter den som ansättes av kärlekstankar.
24. Den älskandes alla handlingar bottna i tankar på den älskade.
25. En sann älskare anser ingenting lyckligt annat än det som han tror behaga den älskade.
26. Kärleken kan inte neka kärleken något.
27. Den älskande kan aldrig bli mätt på den älskades behag.
28. En obetydlig inbillning kommer den älskande att nära dystra misstankar mot den älskade.
29. Den som är ansatt av alltför överflödande vällust brukar inte älska.
30. Den sanne älskaren kvarhåller bilden av den älskade ständigt och utan avbrott.
31. Ingenting hindrar att en kvinna kan älskas av två män och en man av två kvinnor.

min favorit är:       kärleken måste antingen minskas eller ökas

fast jag vet nog vad lacan har att säga om den höviska amouren. den är bara ytterligare ett sätt att skapa avstånd mellan människor för att slippa tacklas med det riktiga, oöverbryggliga avståndet. (detta hade jag aldrig vetat om det inte vore för mona.)

idag har jag kopplat ur last.fm och kört over the rainbow-maraton. tände tomtebloss som jag köpt jättebilligt på öb och kände mig som en ensam pensionär, det var mycket högtidligt och sorgligt.
nu har jag en fint inslagen julklapp framför mig som jag inte får öppna förrän på julafton, hur ska det gå? en sån tur att jag, utöver min höviska amour, även är känd för min goda karaktär.