jag skrattar inte åt mig, jag skrattar med mig


#50
6 december, 2006, 14:58
Filed under: allan edwall, hej då ha det så bra!, hjältar, kristina lugn

jag önskar att jag hade en röst som kristina lugn. den ger lite samma effekt som en adventsstjärna.
det är så fint att mina två kanske största hjältar, kristina och allan, var bästa vänner och säkert älskare. i himlen kommer de att adoptera mig och vi ska flyga omkring bland fluffiga moln och vara vemodiga och excentriska och jätteroliga.

 

i himmelen

 

jag tror att jag är ovanligt rädd för döden. det är så många som har dött den senaste tiden, eller nästan dött. tänk att vara kristina och förlora allan. usch, jag kan böla i timmar åt sånt.

evighet krymper ihop till minut
          älskade, hit med din trut!