jag skrattar inte åt mig, jag skrattar med mig


#177
24 mars, 2007, 18:57
Filed under: avrättningar, jävla kukdator från helvetet

för några dagar sedan nämnde jag i ett samtal att jag skulle ta livet av mig om mitt bokprojekt blev virussmittat och försvann. och det var inte en grov överdrift.
nu lever jag fortfarande, men jag önskar väl att jag hade kommit ihåg ”peppar peppar, ta i trä”-ramsan, då hade jag kanske sluppit våndan när detta skräckscenario bara några dagar senare faktiskt besannades.
alltså, när jag skulle öppna boken.rtf (det gäller att ha ambitioner, right?) var den totalt nedlusad med skit, och word vägrade att tillmötesgå på något sätt, inte ens när jag gav programmet min tillåtelse att allvarligt skada hela datorn i utbyte mot att boken.rtf skulle öppnas ville den. och tro mig, jag skulle förstöra allt som krävdes bara jag fick fram mina texter. även om de trettio sidor jag lade fram på skönlitterär gestaltning i våras finns sparade på andra ställen, fanns i detta dokument ytterligare fyrtio sidor med utkast, idéer, en del färdigt, lösryckta meningar och stycken etc.. i bearbetad version skulle det dock omfatta säkert fyra gånger så mycket, så i princip kan man säga att upp emot tvåhundra sidors arbete och tankar var borta, tjoff! det fanns visst fog för desperation.
letade fram senaste backup-cdn från början av februari, och satte in. och tror ni inte att även denna fil är smittad! min värsta värsta mardröm, uääh uääh uäääh! UÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH. fucking jävla kukfittanballedator.
lugn och fin, karin, lugn och fin lugn och fin.
och visst, detta utbrott är en del av the postchockaftermath snarare än saklig rekonstruktion. om jag reste med ett plan där alla piloterna plötsligt dött i hjärtattack, skulle jag antagligen vara den som tog hand om spakarna och landade planet, med eller utan flygutbildning. för jag har väl aldrig varit så sansad och metodisk som då, då jag inför hela mitt raserade livsprojekt tvingades till foglig acceptans med ett klick på ”OK”. och min heroiska kyla ledde slutligen till att jag lyckades öppna backupfilen i ett annat program, fast oformaterad och fellayoutad, och jag skrev givetvis ögonblickligen ut hela arbetet, två gånger, för jag vågade inte tro att jag någonsin skulle få fram den igen, och nu är det slut på tilltro till teknikens under, nu är det papyrus och fjäderpenna förihelvete, forever and ever.
lyckades spara om den öppnade backupen på hårdisken och öppna den i word, och då återfick den någorlunda ursprunglig formatering och utseende. men det är som sagt fortfarande en och en halv månader som har försvunnit, och att det bara nästan ser ut som förut har stor betydelse, eftersom jag är helt fabulöst petig med grafisk placering av ord, tomrum etc. och interpunktion ska vi inte snacka om, jag får panik över alla smågrejer jag kan ha ändrat senaste tiden; för varje kommatecken kan jag ägna en hel dag av överväganden.
uuuh, jag börjar få sådana där internetfilosofiska frågeställningar som säkert tidigare väckts främst under PRO:s datakurser i mitten av nittitalet: finns det verkligen djur i datorn? och vad vill de mig?

 

 



#110
18 januari, 2007, 20:31
Filed under: avrättningar

haha. jag har precis skrivit mitt jungfruinlägg på biblist! (kläddebatten tog en otrevlig vändning och blev reaktionär.)

nu finns det sannerligen ingen återvändo. karin goes bibliotekarin, och imorgon kl 09.00 är det officiellt. uh.



#89

jag önskar att det fanns någon jag kunde mörda av ilska. tvingades dela tunnelbanevagn med en störd jävla gubbe som satt hela vägen från slussen och orerade om hur hemskt det var att vara svensk i vårberg med alla invandrare. och han orerade högt, för jag satt i ena änden av vagnen och han i andra. och först försökte jag att ignorera honom, för han var uppenbarligen störd i huvet på riktigt. men sen kände jag mig mer och mer som den fega svenska bruden som bara ger tyst medhåll och jag såg hur alla skruvade på sig i vagnen och merparten tillhörde målgruppen för hans ord. och till slut fick jag ett av mina berömda rättvisepatosexplosioner och jag sa till mannen mitt emot mig att ”nu ska jag faan gå och säga till honom”. och jag reste mig och gick med extra klampande stora steg genom vagnen, så att ingen skulle missa, och jag gjorde vilda gester med armarna och pekade på honom och sen liksom bara hörrudu och håller du käften din skithög och skäms över att bo i det här jävla skitlandet med skithögar som du och så vidare och så vidare och jag skrek på darrande stämband, och det var knappast en raffinerad retorik, faktiskt riktigt pinsam, men det var åtminstone patos deluxe. och precis när jag trodde att jag ägde hela tunnelbanevagnen och nästan väntade på applåder, smög sig en kvinna förbi som skulle av i bredäng och hon sa: ”jag håller med dig.” och jag trodde förstås att hon menade mig, så när hon istället klappade mannen på ryggen höll jag på att falla sönder och jag skrek att hon var feg och patetisk och folk satt förmodligen och skrattade åt hur arg jag var och hon sa det förutsägbara ”han säger bara vad alla andra tänker” och det var en vanlig jävla medelålders morsa och åh jag är så arg arg arg arg arg på jävla skitsverige och på att jag alltid uttrycker mig så plumpt när jag är arg att ingen kan ta mig på allvar.

 



#84
31 december, 2006, 13:10
Filed under: adel präster borgare bönder, avrättningar, voyeurism

mötte mig när jag skulle logga in på mitt wordpresskonto (wordpress.com):

Video of Saddam’s Hanging!!!

This is the first bit of video, and the new uncensored footage from his execution. As always, Webmerica will try and get the unedited, uncensored version that does not stop just before the moment of death. We show criminals in this country […]

humanism är enligt SAOB en ”åskådning el. kulturströmning som framhäver det allsidigt mänskliga”. jag ser alltså ingen anledning att revidera påståendet om voyeurismen som en humanism.

fireworks.jpg

 (även cynismen är en humanism)



#82
31 december, 2006, 1:16
Filed under: avrättningar, kärringspel, språkvård

2006 går till historien som året då jag läste både ulf lundell och per hagman. men herregud! per hagman! mer än kokain har han väl knarkat adjektiv! (hallååå liksom) och jag hatar när fördomar infrias, för jag kunde verkligen inte bry mig mindre om hans töntiga stureplansdandyism, uuuh vad tröttsamt. speciellt som han låter som om han är fjorton och har pluggat in SAOB:s svåraste ord bara för att… för att.. ja varför då? inte för att imponera väl? för det finns ingenting imponerande i ett ord som ”luguber”. det är töntigt och högtravande och oestetiskt.

————————————

UPPDATERING:  och falkmetaforerna! falkmetaforerna!



#81
30 december, 2006, 22:53
Filed under: ansvar, avrättningar, voyeurism

en annan av mina svaga sidor är att jag ofta medvetet gör saker halvdana för att slippa stå till svars för dem. om man gör någonting halvdant kan man skydda sig mot kritik genom ett äsch, det där var bara nån liten grej jag slängde ihop medan jag gjorde annat.
en liknande metod är att se till att aldrig avsluta något man påbörjar. jag brukar själv skylla på att det beror på förlorat intresse. så kan jag till och med undkomma ansvaret för att inte vilja ta ansvar. slugt! mitt nyårslöfte blir att avsluta något under 2007. (ett ännu slugare påstående, eftersom jag aldrig ger några nyårslöften.)

för övrigt är det voyeurism som driver internet. jag har blivit alldeles beroende av att läsa vissa människors bloggar och får för mig att jag känner dem fast jag aldrig har träffat dem. jag skulle nog aldrig förstå människor om jag inte fick titta på dem i smyg. voyeurismen är… ähum… en humanism.

och i den allmänna avrättningsivern skulle jag vilja omformulera ett av svaren i den där listan, nämligen det som handlade om min relation till galgar:
jag tar bestämt avstånd från alla galgar som inte har med kläder att göra. korkade medeltidsmentalitet.